Bilens stötfångare är ett av de större tillbehören i bilen. Den har tre huvudfunktioner: säkerhet, funktionalitet och dekoration.
Det finns tre huvudsakliga sätt att minska vikten på bilstötfångare: lättviktsmaterial, strukturell optimering och innovation i tillverkningsprocesser. Lättviktsmaterial avser generellt att ersätta originalmaterial med material med lägre densitet under vissa förhållanden, såsom plasttillverkat stål; den strukturellt optimerade designen för lättviktsstötfångare är huvudsakligen tunnväggig; den nya tillverkningsprocessen använder mikroskumning. Nya tekniker som material och gasassisterad gjutning.
Plast används flitigt inom bilindustrin på grund av sin låga vikt, goda prestanda, enkla tillverkning, korrosionsbeständighet, slagtålighet och stora grad av designfrihet, och de används alltmer i fordonsmaterial. Mängden plast som används i en bil har blivit ett av kriterierna för att mäta utvecklingsnivån för ett lands bilindustri. För närvarande har den plast som används i bilproduktionen i utvecklade länder nått 200 kg, vilket motsvarar cirka 20 % av den totala fordonskvaliteten.
Plast används relativt sent i Kinas bilindustri. I ekonomiska bilar är mängden plast endast 50–60 kg, för medelstora och högklassiga bilar 60–80 kg, och vissa bilar kan väga upp till 100 kg. Vid tillverkning av medelstora lastbilar i Kina använder varje bil cirka 50 kg plast. Plastförbrukningen per bil är bara 5–10 % av bilens vikt.
Materialet i stötfångaren har vanligtvis följande krav: god slagtålighet och god väderbeständighet. God lackvidhäftning, god flytförmåga, god bearbetningsprestanda och lågt pris.
PP-material är därför utan tvekan det mest kostnadseffektiva valet. PP-material är en universalplast med utmärkta prestanda, men PP i sig har dålig lågtemperaturprestanda och slagtålighet, är inte slitstarkt, lätt att åldras och har dålig dimensionsstabilitet. Därför används modifierad PP vanligtvis för tillverkning av bilstötfångare. För närvarande är specialmaterial för polypropen-bilstötfångare vanligtvis gjorda av PP, och en viss andel av gummi eller elastomer, oorganiskt fyllmedel, masterbatch, hjälpmaterial och andra material blandas och bearbetas.
Problem orsakade av stötfångarens tunna väggar och lösningar
Tunnväggig stötfångare orsakar lätt skevhetsdeformation, och skevhetsdeformationen är ett resultat av att inre spänningar släpps ut. Tunnväggiga stötfångare genererar inre spänningar av olika anledningar under olika steg av formsprutningen.
Generellt sett omfattar det huvudsakligen orienteringsspänning, termisk spänning och formsläppningsspänning. Orienteringsspänningen är en intern attraktion som orsakas av fibrer, makromolekylära kedjor eller segment i smältan som är orienterade i en viss riktning och otillräcklig relaxation. Orienteringsgraden är relaterad till produktens tjocklek, smälttemperaturen, formtemperaturen, insprutningstrycket och uppehållstiden. Ju större tjockleken är, desto lägre orienteringsgrad; ju högre smälttemperaturen är, desto lägre orienteringsgrad; ju högre formtemperaturen är, desto lägre orienteringsgrad; ju högre insprutningstrycket är, desto högre orienteringsgrad; ju längre uppehållstiden är, desto större orienteringsgrad.
Termisk spänning beror på smältans högre temperatur och formens lägre temperatur, vilket skapar en större temperaturskillnad. Smältan kyls ner snabbare nära formens hålrum och den mekaniska inre spänningen är ojämnt fördelad.
Avformningsspänningen orsakas huvudsakligen av formens brist på styrka och styvhet, den elastiska deformationen under inverkan av injektionstrycket och utstötningskraften, och den ojämna fördelningen av kraften när produkten stöts ut.
Att stötfångaren är förtunnad har också problemet med svårigheter vid urformning. Eftersom väggtjockleksmätaren är liten och krymper lite, fäster produkten tätt vid formen; eftersom injektionshastigheten är relativt hög bibehålls uppehållstiden. Kontrollen är svår; relativt tunna väggtjocklekar och ribbor är också känsliga för skador under urformning. Normal öppning av formen kräver att formsprutningsmaskinen ger tillräcklig formöppningskraft, och formöppningskraften bör kunna övervinna motståndet vid öppning av formen.
Publiceringstid: 23 april 2023